Det som göms i snö…

27 januari 2018 var  en solig vinterdag och snön låg som ett tjockt täcke i Helgbo. Gården låg fortfarande ute till försäljning och vi stod med ett osålt radhus i Storvreta, norr om Uppsala.

Bud på 300 tusen låg och väntade på att vi skulle lägga över. Minns hur tankarna gick med att det kommer ut nya ställen som det här hela tiden, eller?

Var kämpigt att ta sig fram på gården. Det var helt galet med snö. Ja GALET var det. Försökte ta sig fram på skaren men benen sjönk enda ner till grenen.

Vi hade tagit med oss fika till gården och satte oss uppe vid timmerhuset. Vilken dag! Kunde det här bli vårt hem? Den känslan som man hade just då går inte att komma ihåg inom sig. När vi var där påminde vi varandra om att inte glömma bort den här känslan för den kommer inte finnas där, om, när detta ställe är vårt. När huset står där och det är maskrosorna som tar ens uppmärksamhet glömmer man lätt bort hur det var att inte äga detta.

Det var så mycket snö så det var omöjligt att gå runt hela marken på sina 2,6 hektar. Vad är det som gömmer sig under snön? Vad är det vi köper? Något vi visste var att läget på marken var underbar. Det vi inte visste var att det fanns en brunn med vatten. Inget mäklaren hade koll på. Det fanns även tre jordkällare inte två som det stod i annonsen.

Magiskt skulle jag beskriva känslan som Hemre gård ger. Tystnaden, lugnet ger kroppen utrymmet att få andas ut. Ytorna ger utrymme för frihet. Motsatsen till känslan som infinner sig i kroppen när du befinner dig i tunnelbanan i Stockholm. Stress, folk som stöter i dig om du inte har samma takt som dem, dålig luft och smutsen tränger på.

Radhuset i Storvreta blev sålt och vi kunde buda emot. Dock så hade vi satt ett maxtak till dit vi hade tänkt att buda men den andra brudgivaren la just det priset mot oss. Minns känslan, obehag i kroppen, klumpen i halsen, sedan bara tom.

Visst vackla vi, kommer vi lägga ett överpris på tomten. Är det värt det? Ingen el, inget vatten (fanns vatten men inget vi visste då). Hade hört att dem hade försökt sälja gården förut men inte fått den såld. Grisen i säcken, varför inte? Vi fotsatte att buda, vi hade redan flyttat in i våra tankar.

Gården i Hemre Helgbo blev vår och känslan var overklig, vad hade vi gett oss in på…